Gläntan

En möjlighet till vila och eftertanke

För att nå våra mål, behöver vi stanna upp ibland och reflektera. Är vi på rätt väg?

Vad säger din inre röst? Kanske kan du lyssna?  Stilla, inåt.

Tankarna kan få vila och du kan njuta av stunden, njuta av att det går att stanna.

Det finns möjlighet nu  att vila en stund, andas med djupa sköna andetag och låta tiden bara vara.

Något finns nära,  att låta blicken falla på,
och ljud kan få nå dig, eller de får bara fara förbi. Och din inre röst hörs så småningom, när det är lugnt, när dina andetag är som vilsamma dyningar, när din kropp är i ro.

Poeter kan ibland vara oss till hjälp i att stanna upp.
Kanske någon av dikterna här passar dig?


Tröst

Till sist är det bilderna
musiken och de blommande träden
som säger till dig:
Du är inte ensam.
Kom till oss med ditt mörker
och vi ska tvätta det
i vårt ljus
och lämna det tillbaka
klarare, lättare att bära.

Ingrid Arvidsson

Att omfamna allt

Omfamna dina brister
med samma ömhet
som när du blåser på ett skrubbat knä
eller omfamnar en vilsen vän.

Gläds över det
som gör dig
till en människa
– dina misslyckanden
lika väl som din framgång.

Allt är bara två sidor
av samma mynt.

Även om kroppen känns
som den har gått itu
– är den helt
och hållet du.

Dina känslor
gör dig vacker
vare sig du gråter
eller ler.

Alltihopa är du.

Och du behöver inte
bevisa något
för någon.

Allt du behöver veta är
att du är accepterad
som du är.

Lois Steen

Du och jag och världen
Fråga inte vem  du är och vem  jag är
och  varför allting är.
Låt professorerna utreda,
de har betalt.
Ställ hushållsvågen på bordet
och låt verkligheten väga sig själv.
Sätt på dig kappan.
Släck ljuset i tamburen.
Stäng dörren.
Låt de döda balsamera de döda.

Här går vi nu.
Den som har de vita gummistövlarna
är  du.
Den som har de svarta gummistövlarna
är  jag.
Och regnet som faller över oss båda
är  regnet.

Werner Aspenström